Numeriska tester

Logiska testerRekryterings-tester/analyser

Test som mäter numerisk slutledningsförmåga tittar på förmågan att använda siffror och numeriska begrepp och dra de rätta, logiska slutsatserna. Test som mäter numerisk förmåga tittar på individens grundläggande aritmetiska kunskaper så därför ter sig test som mäter numerisk slutledningsförmåga något annorlunda.

Ett numeriskt test involverar kvantitativa och/eller matematiska resonemang för att utföra uppgifter. Tester med en numerisk komponent omfattar vanligen ett antal sifferbaserade uppgifter med rätt eller fel svar. Thomas General Intelligence Assessment (ThomasGIA) mäter kapacitet att behandla numerisk information under deltestet Numerisk snabbhet. 

När man gemomför ett numeriskt test kommer man att presenteras för numerisk information som kan tes sig i form av diagram, tabeller och cirkeldiagram. Fakta och siffror inom dessa tabeller och diagram kommer att utgöra grunden för de frågor man kommer att ställas för men siffror och det sätt som de presenteras kommer att förändras efter varje fråga.

Det kan finnas upp till fyra delar på varje fråga och individen kommer att ha en rad olika svarsalternativ att välja mellan för varje del. Genom att använda den information som presenteras i frågan, måste individen använda fakta och siffror för att få rätt svar. Alternativen är flervalssvar, men läs var och en noggrant eftersom vissa kan vara avsiktligt nära det rätta svaret.

Numeriska tester kräver inte att man ska komma ihåg långa ekvationer eller ha mer än grundläggande numeriska färdigheter, de är mer fokuserade på hur man logiskt kan resonera när man använder siffror.

Därför ska man när man svarar, endast använda den information som ges och inte försöka tillämpa allmänna kunskaper.

Ofta är testtiden begränsad och det är en bra idé att ha en strategi för att dela upp tiden mellan var och en av frågorna. Det är möjligt att individen kommer att få använda en miniräknare eller papper som hjälp.

Vid tolkning av poängen på numeriska test, så kommer resultaten justeras för hur många frågor individen svarade på och hur många som var rätt/fel. Detta bidrar till att se till att man inte har svarat rätt genom att gissning eller slump. Det justerade resultatet jämförs sedan mot en provpopulation eller normgrupp, för att se var individen rankas mot denna grupp. Individens procentuella rankning anger hur stor andel av befolkningen som har samma eller lägre poäng som individen. Till exempel, om manhar poäng i den 45:e percentilen, så har man bättre resultat än, eller lika med 45% av den urvalsgruppen som används som jämförelsegrupp. 

Det är alltid en bra idé att träna på numeriska tester, så att man kan se hur testet är uppbyggt och man kan planera för att besvara varje fråga inom tidsramen och prestera så bra som möjligt.