Kognitiva tester

Psykometriska analyserEmotionella intelligenstester

Kognitiva kapacitetstester är också mer känt som kapacitetstester eller bedömningar av emotionell intelligens. Det finns ett stort antal olika typer av kognitiva kapacitetstester som man kan bli ombedd att fylla i när man söker ett jobb, börjar studera eller under ett utvecklingsprogram.

Kognitiv förmåga avser hur snabbt och exakt man kan bearbeta information. Informationen kan presenteras muntligt, numeriskt eller i rumsliga och abstrakta former. Thomas General Intelligence Assessment (ThomasGIA) mäter kognitiv kapacitet inom fem områden: Slutledningsförmåga, Perceptuell snabbhet, Numerisk snabbhet, Ordförståelse och Spatial förmåga. I det här avsnittet kommer vi att undersöka några olika typer av kognitiva kapacitetstester men först kommer vi att titta på vad dessa tester mäter och hur resultaten räknas fram. 

Kognition är det ord som psykometriska experter och psykologer använder för att beskriva tankeprocesser. En individs kognitiva förmåga omfattar de tankeprocesser som leder till individens hastighet att behandla information. Det innebär att titta på hur snabbt man kan förflytta sig från perception och kunskapsinhämtning, att behålla den, organisera det runt befintlig kunskap och sedan kunna ta dessa begrepp och tillämpa dem igen i en annan situation. Detta är relaterat till individens problemlösnings-, analytiska- och slutledningsförmåga.

När man gör ett kognitivt kapacitetstest, kommer det sannolikt att vara tidsbestämt. Man kommer också att upptäcka att poängen presenteras som en procentuell rankning. Det ger individen en uppfattning om hur dennes poäng kan jämföras mot en viss population, vald som en jämförelsegrupp. Till exempel, om poängen är i den 36:e percentilen, betyder det att poängen var desamma eller bättre än 36% av befolkningen som man jämförs mot. Denna urvals- eller normgrupp kan vara antingen den svenska arbetsföra populationen, eller en roll- eller branschspecifik normgrupp.

Det debatteras om huruvida normgruppen bör vara roll- eller branschspecifik, till exempel om normgruppen som man jämförs mot bör vara en population av människor som arbetar inom HR. Men detta tar inte hänsyn till alla de skillnader som det finns mellan företag och olika typer av HR-avdelningar. Istället ger en bredare grupp med arbetsför population mer förståelse för hur resultatet av en individ kan jämföras med alla som arbetar.

Det finns ett brett spektrum av kognitiva kapacitetstester, av vilka några mäter:

  • Verbal slutledning – problemlösning från begrepp som presenteras muntligt
  • Numerisk slutledning – problemlösning från begrepp som presenteras  i form av siffror
  • Abstrakt slutledning – problemlösning från begrepp som presenteras visuellt eller i bilder
  • Mekanisk slutledning – fatta välgrundade beslut med hjälp av grundläggande principer inom vetenskap och mekanik
  • Logik och logisk slutledning – fatta välgrundade beslut och problemlösning med hjälp av logiskt tänkande
  • Spatial förmåga– förmåga att manipulera 2D-former och visualisera 3D-koncept
  • Verbal förmåga– skicklighet med språk, t.ex. stavning, grammatik, synonymer, analogier, skriftliga instruktioner
  • Kvantitativ förmåga – skicklighet med siffror t.ex. decimaler, bråk, procentsatser, nummerserier, grundläggande aritmetiska, diagram och grafer
  • General Intelligence Assessment (ThomasGIA) – hastighet av att bearbeta ny information och tillämpa den på vad du redan vet

Dessa kognitiva kapacitetstester kan hjälpa till att visa hur snabbt en individ kommer att komma in i en ny roll eller uppdrag, hur väl man kommer att kunna fatta lämpliga beslut i rätt tid, om man kommer att kunna hantera situationer som är nya eller mer komplicerade för individen och om man kan utöva logiskt resonemang och tillhandahålla lämpliga lösningar på problem.

Till sist kan dessa kognitiva kapacitetstester ge en stark indikation på den sannolika totala arbetsinsatsen, samt identifiera områden som kräver utveckling och coachning. Ibland kan kognitiva kapacitetstester användas i skolan, för att ge lärarna en uppfattning om var man skall fokusera undervisningen. Kognitiv förmåga kan förutsäga både jobb- och studieresultat.